<<< Tillbaka
till familjesidans meny! Välkommen
till Hasses båtsida!
hasse.sved@telia.com
uppdaterad
2007-12-25
medlem
i Österhaninge Båtklubb
(ÖBK)
Äntligen har det
bildats en Compis-förening genom vilken utbyte av
erfarenheter kan ske.
Compis är definitivt
en mycket bra båt som ger mycket för pengarna jämfört
med många av märkesbåtarna!
 Det
började i ekan Bira konverterad av mig till segeleka
(segel från Gullmarseka) i Mellanfjärden, Jättendal.
Farsan,som hade en ölkapsyl i vegamössan, hade döpt
ekan till Bira.
|
Självslående fock med vertikal
mastplacerad bom Under sommaren och
hösten 2007 har jag utvecklat och provat en idé från
2004. Det hårt sträckta akterlikets kraft tas upp som
en tryckkraft i den vertikala bommen i.st.f. som normalt
en dragkraft i en skena/travare.
- Enkel installation
med små åtgärder på båten
- Låg kostnad med
standardateriel
- Helt rent däck
för om masten
- Mycket låg
friktion - lätt slåender även i mycket lätt
vind
- Enkel anpassning
till befintligt segel
- Mer trimbar -
kontroll över twisten inom ett större område
- Ger som spirbom en
skotpunkt utanför skrovet
- Fungerar
självslående med till 50 % yta revad fock
Med
spinn-bommen som fockbom
- Ökat effektiv på
djup slör och läns
- Permanent placerad
på masten ger renare däck och lättare
hantering
- Med lämplig
snabbkoppling för byte av skot direkt användbar
från sitt läge till alla försegel inkl.
gennaker och spinnaker
- Säker
spinnakergipp genom att den kan göras med bommen
kopplad till masten som dip-the-pool
|
Fotot nedan är taget av K-G Astlid vid en
ibland årlig höstsegling med "jobbet". Sedan
två år tillbaka har jag lagt undan spinnaker till
förmån för en gennaker, som jag för på ett 60 cm
långt peke. |
Compis nr
241 Anemon har vi haft sedan 1976.Under årens lopp har
en hel del ändringar gjorts på vår Compis:
|
Peke
+ bogspröt
Jag har nu tillverkat ett
"riktigt" peke på 60 cm av 25 mm RF rör och
NOA-beslag.NOA-beslagen har i år ersatts med svetsade profiler.
En passande stege kan hängas i pekets framkant. Eftersom
krafterna blir maximalt stora vid belastning på stegen finns det
ett stöd från stegen mot båtens för. Stödet är tvådelat
med en del ledat infäst i stegen, vilken förs in till stopp i
den andra delen som är ledat infäst i båtens för under peket.
Det senare är m hj av gummiband parkerat under peket när det
inte används. (Total kostnad exkl stege men inkl teak c:a
1000:-) Peket klarar gennakerns belastning utan vaterstag vid
familjemässig segling men ett wirestag kan av säkerhetsskäl
monteras. För att kunna utnyttja hela det LYS-godkända
avståndet har jag kompletterat med ett bogspröt. Vaterstaget ska vara kopplat om det nya
bogsprötet används!
Åter till
början!
Gennakerrullning
Efter att ha prövat
gennakersegling med och utan strumpa med växlande resultat
beslöt jag mig för att pröva med en rullbar gennaker. Ett
inrullat segel borde kunna sitta uppe kortare stunder när man
t.ex. vid skärgårdsegling tvingas upp mot dikt bidevind för
att klara en udde samt också underlätta vid gipp då gennakern
ska in framför förstaget och vid nedtagning, då den kan tas
ner hårt rullad och kan ligga klar på däck utan att blåsa i
sjön. Speciellt gäller detta vid ensamsegling.
När det gäller utrustningar
finns det en 3-4 olika att välja på. Eftersom priset ligger på
4000-5000 kr beslöt jag att göra en egen konstruktion, eftersom
det inte var helt säkert att min gennaker är lämplig att
rullas.
Problem är dels att man inte
har något stag att rulla den kring dels att en gennaker har
mycket duk högt upp samt att akterliket inte är underskuret.
(Enligt LYS-regeln får gennakerns 1/4-, 1/2- och 3/4-bredd vara
upp till spinnakerns halvbredd.) Eftersom gennakern har ett
långt underlik bör rullningen ske med en ändlös lina. Ett
alternativ är att ha en mycket vridstyv lina kring vilken seglet
rullas. För att få med sig seglets övre del måste det finnas
en lättgående svirvel i fallhornet.
| Resultatet syns i princip på bilden! En
kullagrad skiva med spår för den ändlösa linan,
vilken löper in mellan två blockskivor. Skivan är
försedd med urspårningsskydd. Min skiva är svarvad med
borrmaskin ur en begagnad industri-skärbräda,
urspårningsskyddet taget från en överbliven
fender-hållare och hopplockat från ett par gamla
dubbelblock. |
 |
Efter 2-3 års experimenterande
har jag kommit fram till en metod som fungerar. ( Italienska
Bamar har med sin RollGen som enda företag börjat marknadsföra
en utrustning där i princip samma metod används.)
Metoden är egentligen så
enkel att det inte behövs någon ny konstruktion utan redan
befintliga rullutrustningar kan användas liksom också alla
typer av gennaker inkl. vanliga spinnaker. Den princip som
tillämpas är att bara seglets fallhorn är fast förbundet med
den vridstyva linan vid toppsvirveln. Detta för att seglet
måste rullas med början uppifrån så att varven låser
varandra. Det sista som ska vara fritt när inrullningen är
klar är halshornet och helst också skothornet.
| Teori: Seglet rullas alltså inte upp
runt sitt förlik utan för- och akterliken rullas
tillsammans upp kring rullningslinan, som inte behöver
vara särskilt hårt uppsträckt! (Viktigt är att linans
cirkulära form/radie kan bibehållas.)Under segling är
min gennaker helt fri från rulle med lina och är
därför fullt trimbar på konventionellt sätt. Den
justerbara halshornslinan bör vara fäst så långt
framför förstaget som reglerna medger och rullmekanismen
behöver inte sitta på samma ställe.
Med seglet halsat
långt fram blir seglet mindre stört av storseglet på
djup slör. Det är också mindre risk för att seglet
fastnar i förstaget och att halshornslinan fångas upp
för tidigt av rullen vid inrullning.
Gippar görs i det här
fallet framåt runt både ordinarie förstag och
rullningslinan, vlket medför risk för att det
"gamla" skotet hamnar under båten när det nya
skotas hem.
|
 Inför en
gipp kan seglet rullas in helt eller delvis dör att
sedan rullas ut på den nya bogen.
- när gennakern packas
kan rullen med manöverlina sitta kvar och bara
rullningslinan lossas/packas med seglet.
- Halshornslinan
monteras normalt dubbelskuren och alltså helt justerbar.
- Problemet med skot i
vattnet är så allvarligt att jag föredrar, ensam i
lätt vind, att inte använda rullning. Med det stora
avståndet halshornsfäste - förstag går gippar med
skoten mellan förlik och förstag relativt bra.
|
Centralvärme
| Min gamla Wallas 1800,
som i och för sig har fungerat väldigt bra, har jag
ersatt med en tyst och strömsnål POD GeHå på 1200 W.
Den är monterad i garderobens högra sida i en
avbalkning på 27x27 cm. Genom att klädstången flyttats
något ut mot bordläggningen i sin högra sida
inkräktar den inte speciellt mycket på utrymmet, som
inte heller blir för varmt. Två runda 1-meters
radiatorer är monterade under salongens kojlådor och en
0,5-meters under kanten på stuvluckan vid förpiken. Vattenslangen löper i en slinga
från garderoben akterut genom salongsskottet, i
styrbordskojens stuvutrymme, ut genom fronten till
radiatorn, in under inredningsdelen vid stolpen vid
nav-bordet till utrymmet under stickkojen, under diskhon
tvärs över till babordssidan, in under grytfacket, ut
till babords radiator, in i stuvfacket under
babordskojen, in under toaletten, genom radiatorn under
luckan till förpikens stuvfack till garderoben. Slangen
är naturligtvis isolerad på de ställen där den löper
i kallt utrymme.
|
 |
Åter till
början!
Inspirerad av åtgärderna på
min bryggkompis försålda båt (nr 176 Bianca) har jag monterat
handfatet på 300 mm expansionsbeslag (finns på Clas O eller
Bauhaus). Handfatet var tidigare utbytt mot ett bredare. En
vertikal skjutlucka täcker kranarna och låser samtidigt
handfatet i infällt läge. På översta hyllan ligger enligt
Compisstandard septiktanken, vilken täcks av en spegel i 4 mm
glas. Det återstående utrymmet, avsett för 90 mm slang till
Wallas 1800, har spegelskjutlucka.
I hela durken/skrovsidan under
toaletten och in i skåpet har en plastmatta med uppvikta kanter
tillpassats. Det är snyggt, lätt att göra rent och vid ett
eventuellt läckage från toaletten är det liten risk för att
något rinner ner i kölsvinet! Samtliga avstängningsventiler
till toaletten finns i utrymmet under toa-luckan.
Åter till
början!
Bord
Orginalbordet har jag hittills
bibehållit men försågs tidigt med nya grövre, gängade ben,
vilka fortfarande finns i katalogerna. I sittbrunnen har jag
förutom standardmonteringen tvärs sittbrunnen (vilket sällan
används), fästen akter om skotpålen för längsplacering. En
extraskiva, med samma bredd som bordet förlänger bordet med 50
cm till totalt 150 cm. Extraskivan är fäst till bordet med
hakbeslag och stöder med ett nedfällbart ben mot skotpålen.
Storskotet måste förstås kopplas loss vilket inte behövs om
bara det ordinarie bordet är monterat.
Kartfack
(klicka för att se bilden vid
nivåröret)
Extraskivan förvaras normalt
instucken mellan stickkojens tak och ett textilband och tjänar
då som förvaringsplats för sjökort. Skivan passar även att
lägga på navigationsbordet som en större avlastningsyta i
anslutning till pentryt!
Åter till
början!
Skydd vid nedgångsluckan
Ett praktiskt regn- och
vindskydd har jag gjort av samma sorts transparant plast som man
har i sprayhood-rutor. Skyddet är fäst med 5 tryckknappar på
luckgaragets akterkant och hänger sedan lös ner över
lucköppningen. Vid övergången mellan den horisontella och den
vertikala delen har jag limmat fast en latta som stöder på
öppningens översidor. En relativt tung plastlatta är också
limmad till underkanten så att plasten tätar bättre mot
luckkarmen, speciellt när det blåser. När skyddet inte behövs
rullas det upp och fästs med ett par stroppar av kardborrband.
Plasten skyddar mot regn,
blåst och mygg samtidigt som det släpper in ljus i salongen och
förbättrar kontakten mellan salong och sittbrunn. Det är inte
heller i vägen om man snabbt måste upp i sittbrunnen. Det är
bara att "springa rätt igenom" genom att kasta undan
det uppåt och aå sidan! Om man vill kan man på samma sätt
tillverka utbyttbara skydd i markisväv om man vill ha mörkt på
natten eller av myggnät om man inte vill ha mygg men mycket
frisk luft.
Åter till
början!
Grindstolpe
| För att
få passagen från däck ner till sittbrunnen säkrare
har en mantågsstolpe ersatts med en s.k. grindstolpe.
Undre mantåget mellan denna och akterpulpiten har tagits
bort. |
 |
Port-light
i sttbrunnsskottet
Tack vare den assymetriskt
placerade ruffluckan har jag en öppningsbar fönsterventil i
skottet vid pentryt. (Vindinstrumentet finns inte på min båt
utan är inkopierat för att se om det får plats!)
.
Åter till
början!
Badplattform
 Stegen har försetts med
teakribbor och på "plattformens" akterkant
sitter en nerfällbar och vikbar stege (typ BåtAccenten
nr 021555). Konstruktionen är hittills testad för
vikter upp till 80 kg!
NOA-beslagen har nu
ersatts av två svetsade RF platjärn som stöd.
|
Min
mest prisade konstruktion (av hustru och barnbarn) är
badplattformen i aktern. Jag har helt enkelt utnyttjat
badstegen som plattform genom att hänga upp den
horisontellt ca 25 cm över vattenytan i två
plastslangsklädda rostfria kättingar från pulpiten. 
Det har
visat sig att den nedfällda plattformen utgör en pefekt
plats för jollen att vila på under bogsering. Jollen
gör minimalt motstånd samtidigt som lutningen gör
självlänsen effektiv!
|
Treadmaster-däck
(Se bild under rubrik Peke)
Sedan två år tillbaka finns
åter däcksmaterialet Treadmaster att köpa i Sverige
(Byggplast). Däcket som är gjort av en kork/gummi-blandning är
snyggt, hållbart och bättre halkskydd finns nog inte. Det är
lätt att lägga. Jag har limmat det med Hempadur epoxilim.
Kontaktlim tror jag inte på. Jag har haft Treadmaster på
sittbrunnsdurken i 22 år och det sitter!
Åter till
början!
Bandlås
för Ankarolina
 |
Sedan jag bytte den
vanliga linan till akterankaret har jag saknat den
clamcleat jag hade för att snabbt låsa linan vid
tilläggning samt vid upptagning av ankaret, då man vill
låta det släpa ett tag för att bli rent. Bandet har
pga sin låga friktion lätt för att glida och jag
tycker att det är svårare att hantera än en lina.
Fördelen med det rullbara bandet överväger dock. Eftersom jag inte har kunnat
hitta någon passande låsanordning för band så har
gjort gjort en egen av två stackade "gamla"
servocleat. Normalt är ju dessa lägre än bandets 25 mm
och om man väljer den största storleken så händer det
att de inte stänger helt utan bildar en spalt där
bandet kan glida.
"Gamla" för
de har genomgående skruvar som håller ihop hela
konstruktionen, vilka lätt kunnat förlängas för att
ta två på varandra. Fjädrarna i de undre klarar båda,
vilka är låsta till varandra med de små skruvar som
syns på bilden. De två restern av den gamla linledaren
som bandet löper mellan kommer jag antingen att ta bort
eller också förse med längre och mer bandvänliga.
|
Nivåmätare
För att kunna avläsa nivån i
färskvattentanken har jag dragit upp en genomskinlig plastslang
alldeles till vänster innanför luckan till stora stuvutrymmet i
förpiken. I plastslangen, vilken graderats för var tionde
liter, flyter en liten röd plastkula. På slangens topp sitter
en liten plastkran som alltid måste vara stängd och bara
öppnas vid avläsning,
 |
För att mäta
mängden diesel i tanken har jag monterat ett nivårör
på skottet ovanför stickkojen. Röret löper från en
kran vid ordinarie tankkranen och urluftas via ett
påstick på tankens urluftning. Åter
till kartfack!
|
Åter till
början!
El-panel
El-panelen är av egen
konstruktion med 16 st brytare/automatsäkringar samt ett
digitalinstrument för mätning av spänningen över
motorbatteriet och förbrukningsbatterierna (2 parallellkopplade)
samt strömmen in till och ut ur dessa (noggrannhet 1/10 A).
Autopilot-GPS-dator-navinstrument
Autohelm ST2000+, Garmin 45 och
en HP laptop har kopplats i system samt dessutom en GPS utan
nav-funktion ("puck"). Tyvärr har min Garmin gett upp! En PDA MIO168 har fått
ersätta i sittbrunnen. Jag är nu hänvisad till att styra
autopiloten från PC eller Nexus, eftersom MIO inte har
NMEA-utgång!. Som
datorprogram använder jag Fugawi som har möjlighet att
importera skannade sjökort men jag har nu skaffat BSB-kort. Det
går att styra autopiloten från datorn men jag anser att det är
säkrare direkt från GPS och datorn kanske inte alltid är med.
Systemet har nu blivit så
omfattande att jag bara visar den principiella kopplingen här:
För anslutning av de ingående
apparaterna i systemet har jag använt 4-poliga Modularkontakter
som förefaller klara miljön bra.
Som huvudinstrument har jag
valt Silva Nexus MULTI Control som tar in information
från logg, lod, vind och GPS.
Eftersom NEXUS och PC/Fugawi
båda kan navigera dvs styra en autopilot m hj a brytpunkter och
rutter men bara en åt gången får matas ut som NMEA bör man
fritt kunna välja detta. Jag har därför byggt en
Anpassningsenhet för Navigering (AnpNav) till vilken samtliga
enheter är anslutna signalmässigt. AnpNav förser också GPS (5
V) med ström .
Åter till
början!
